Allvarligt talat

Vet du hur det är?
Jag ska berätta för dig hur det är. Kom och sitt här i min soffa.

Du kommer inte att vilja höra det jag ska säga nu, men du måste. Allt jag säger är sant. Just nu lovar jag att inte ljuga för dig. Fast du kanske egentligen hellre skulle vilja att jag gjorde det.

Allt vi konsumerar är bara en ursäkt för att slippa producera. De lockar oss med våra egna drömmar om projektet. Vi tänker på allt vi ska göra och blir glada, men vi ska bara förbereda först. Om vi har en sak till kommer det att gå så mycket lättare. Ju.

Men.

Du behöver inte köpa en ny klänning. Och inget nytt läppstift heller. De kommer inte att hjälpa dig att känna dig snyggare. Du behöver snöra på dig springskorna och dra ett varv i elljusspåret så du får lite energi och orkar protestera.

Du behöver ingen ny tom bok. Och ingen ny penna heller. Och ingen ny laptop, herregud människa. Du behöver gå hem och sätta dig och skriva.

Du behöver ingen ny gitarr. och ingen ny distpedal. Och inga plektrum. Du behöver gå hem och öva på det instrument du redan äger. Du behöver skriva klart den där låten.

Du behöver inte köpa fler böcker. Du kan låna de du saknar. Du behöver gå hem och läsa de du redan har. Du behöver läsa om de du redan läst. Du behöver tänka på det som står i dem.

Du behöver ingen ny platt-teve, och ingen ny ikea-soffa. Du behöver tillbringa mer tid hemma, och vara i ditt hem snarare än att bygga upp en fantasi om hur det ska vara när du väl kommer dit.

Du behöver inte mer sprit, du behöver terapi.
Du behöver inga nya skor, du behöver någonstans att gå.
Du behöver ingen ny bil, du behöver hitta någonstans att vara.

Tid är det enda som alla fått sig tilldelat i lika mängd. (Tills vi kliver ut framför en buss, men innan dess vet du inte om du blivit orättvist behandlad av tiden).

Vad tänker du göra med din tid?

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *