Trots åratal av popkulturell överkonsumtion verkar det fortfarande inte som om folk har lärt sig hur troperna går. Vad många dödsfall som skulle kunna undvikas om folk bara hade lite vett att avstå de värsta klyschorna som brukar få en dräpt!
Nu när Zombieland har försett oss med ett regelverk för hur man överlever infektionsapokalypsen, och riktlinjerna för vem som kommer att dö först i en collegeslasher är allmängods, borde man kanske fylla på med en liten manual för hur man slipper bli ihjälspökad också?
- Var inte ensam. Seriöst, var inte ensam. Det är det säkraste sättet att provocera fram alla sorters hemsökelser. Det kanske hjälper föga mot extremt hämndlystna japanska spöken, som inte drar sig för att dekapitera folk under hundrawattslamporna i en fullsatt tevestudio, men många västerländska spöken är för beskedliga för att våga mucka med ett helt sällskap. Åtminstone till en början. Det här innebär att du ska se till att ha kompisar hemma hela tiden, att du ska tacka nej till att passa det där pittoreska, isolerade huset och att du ska ge fan i att jobba nattskift.
- Undvik ytor och föremål som symboliserar övergång. De anknyter till spökenas otherworld och ger dem orättvisa fördelar. Spöken älskar att smälla igen dörrar och att stå och glo in genom fönstren på tredje våningen. Vattenytans starka laddning som gränsskikt mellan ett tillstånd och ett annat är också farlig, liksom spegeln (vad vet du egentligen om den bisarra, dubbla och bakvända spegelvärlden?) Också mer profana ut- och ingångar ur ditt hus, så som ventiler och avlopp är problematiska. Använd dem snabbt och bestämt, och avstå från att kontrollera deras eventuella kuslighet i snigelfart. Våtutrymmen är bland de värsta spökmagneterna eftersom de kombinerar så många av faktorerna ovan, plus att man ofta är naken där vilket är = dåligt, se punkt 12.
- Tänd ljuset. Vad är det för mening med att ränna runt i halvmörkret när du kan ha vettig belysning på? Om belysningen däremot består av en döende ficklampa, en superstark strålkastare i bårhusmodell eller nån slags arkaisk högspänningsanordning bör du låta bli den.
- Låt musiken vara på. Det ska vara rätt sorts musik. Inte nån överdrivet glad musik som bara gör det ännu värre om den plötsligt tystnar, se punkt nr 6, eller nån hysterisk Wagner-cancan som kommer att dränka dina skrik. Seriemördare lyssnar gärna på hårdrock eller bodysynth, så låt bli det. Brudar som wailar är också dåligt ur spöksynpunkt, men det vill du ju inte lyssna på i alla fall, eh? Och ge absolut fan i pinglig speldosemusik och barnvisor. Lämplig musik är typ stillsam country och pigg men o-hysterisk pop. Och ingen har någonsin, så vitt jag vet, blivit ihjälspökad till skräpig elektronika. Deutsche Amerikanische Freundschaft är ett bättre vapen än Fader Merrin.
- Ge fan i övervåningen och källaren. Spöken håller uppenbarligen sällan till i markplan. Så fort rummen blir mindre överskådliga är det nästan säkert att de västerländska spökena kommer att börja slänga ner grejer från hyllor eller sätta sig och häcka i ditt badkar. De asiatiska spökena är lite mer påhittiga, de nöjer sig inte med att härja i rummet intill utan kommer spatserande upp och ner i taket eller mellan innerväggarna. Samma regel för överskådlighet säger också att du skall undvika offentliga toaletter och omklädningsrum (precis som vi fått lära oss i Zombieland och Vittne till mord) med en massa läskiga bås eller skåp.
- Lita på magkänslan. Känns det läskigt, kommer det förmodligen snart att bli värre. Stanna inte kvar för att darrbent kontrollera något som kanske kan vara ett övernaturligt fenomen. Om du misstänkte att det var en inbrottstjuv skulle du ju inte kolla upp det själv, du skulle gå ut ur lägenheten och ringa polisen. Att lyssna, undersöka och menlöst kväka ”är det nån där?” gör inte saken bättre.
- Du är säkrare utomhus än inomhus. Men kolla baksätet innan du sätter dig i bilen, och för all del inte genom att kasta en harig blick i backspegeln. Låt dig inte stressas att tvärväja för inbillade barbenta flickor, magiska jättegrisar eller din döda farmor som tar en promenad på motorvägen, så att du krockar med ett träd och måste skämmas för både spöket och försäkringsbolaget. Inga jävla promenader i fruktträdgårdar, skogspartier, grottor (typ inomhus fast värre) eller majsfält. Och gå inte ut på bryggan, då är du tillbaka vid det farliga vattnet.
- Anlägg om möjligt en ludditisk livsstil med så få elektroniska skrämselobjekt som möjligt. Det här eliminerar många problemområden i stil med förhäxade mobiltelefoner, mystiska email och spökande elkablar, och du slipper garanterat en massa skit om du inte försöker spela in, filma eller elektromagnetifiera ditt spöke. Tillverka inga läskiga ljudfiler där man kanske hör någon som säger något. Skaffa inga små nålar som registrerar en bred svart zigzag-aktivitet samtidigt som det blir kallt i rummet. Ge fan i att försöka slå tillbaka med maskiner, för det funkar inte.
- Vänta inte med att svara i telefon. Om du nu tvunget ska ha en. Om du står och stirrar skräckslaget på den och låter det ringa tio signaler innan du lyfter luren, kommer det garanterat att vara Sadako som kollar om du har sett hennes nya film. Men om du rycker av klykan direkt och svarar ”Skit på’re” med munnen full av chips är du trygg.
- Inga artefakter i huset. Ta inte emot saker av främmande människor, och köp inga antikviteter. Låt bli ouijabräden och annan parafernalia – pittoreska arv från dina förfäders utlandsresor är det bara att glömma. Köp inga engelska dockor, inga mezzotintmålningar och inga venetianska dolkar. Det bästa är om allt du äger är gjort av plast.
- På natten ska man inte fundera, då ska man sova. Fast man bör inte sova ensam, och allra helst bör man sova i skift. De som håller vakt får inte avvika för att ha sex. Du som inte kan sova får inte ligga och stirra på din partner i mörkret. Går du upp och kissar, kom ihåg att badrummet är bad news. Och ingen nattamat! Om du prompt ska ner och röja i köket är du så gott som kokt redan, men håll uppsikt runt kylskåpet och se dig för när du öppnar dörren, så att ingen står där och jävlas med dig när du väl stänger den.
- Textil ska vara på kroppen, men ingen annanstans. Se till att vara ordentligt påklädd, för den som har tappat kontrollen så mycket att han saknar byxor eller ena skon är körd i vilket fall. Sluta duscha, annat än med kläderna på och i sällskap. Raka skallen, eftersom hårtvätt är big no-no. Möjligen hänger detta ihop med den gamla västerländska tropen att fåfänga straffar sig och att den som piffar är lovligt byte för den Onde. Gardiner, skynken och nedhängande borddukar är, till skillnad från kläder, dåligt eftersom det a) minskar överskådligheten och din kontroll av omgivningarna och b) ser ut som spöken. Stick inte in handen bakom gardinen eller i några trånga utrymmen för att kolla läget. Och ha inget duschdraperi, det blir bara tråkigheter av sånt.
- Do your homework. Köp inte hus vars förra ägare dött under mystiska omständigheter. En mäklare under press har svårare att förtiga en sån sak än en som aldrig blir tillfrågad. Självmord i fastigheten omfattas av dolda fel-garantin i husköpslagen i Sverige idag. (Sant!) Om folk som varit knutna till huset försvunnit är det också en dealbreaker, för du vet ju att de ligger under cementgolvet i källaren. Om folk har trollat i huset går det fetbort! Igensatta utrymmen skall inte undersökas, fatta det. Hittar du ett, be mäklaren eller hyresvärden öppna det och kräv pengarna tillbaka. Att göra ditt homework hjälper också till när du ger dig på punkt 14 här nedan.
- Lös mysteriet. Inget annat verkar hjälpa. Men stick inte iväg för att lösa gåtan själv, det är viktigare än nånsin att hålla ihop när det börjar brännas. Om spöket vill ha din hjälp är du hygglig som fixar biffen. Om spöket bara vill att du ska dö i största allmänhet, brukar det inte hjälpa att skrika ”Sluta!!” när du inte kommer på något bättre. Du måste spela efter de dumma reglerna, hur absurda de än är. Annars blir du själv ett spöke och kan börja jävlas med folk utifrån den här listan, fast tvärtom för att göra det lite svårare.